Välkommen till Lilla hjärtat vänförenings ”fråga oss”-sida. Här kan alla, små som stora, ställa allmänna frågor om barnrätt, lagstiftning, praxis m.m. Vi gör alla svar här nedan anonyma. Ställ en fråga i vårt formulär och se svaret på din fråga inom några dagar här, på denna sida. Svaren ges av LHVs familjehemskunniga, beteendevetare, advokater och socionomer. För frågor som rör specifika, individuella fall rörande barn inom samhällsvård, vänligen kontakta vår stödlinje här.
håller vi Fråga oss-spalten stängd då vi har för många barnärenden i föreningen som behöver prioriteras. Vi kommer öppna upp för att kunna ställa frågor till oss så fort det är möjligt. Med vänlig hälsning, Lilla hjärtat-teamet.
FAMILJEHEMSFRÅGA
Fråga:
Vi har en tjej med autism placerad hos oss, och istället för att anpassa hennes skolgång, löser man det genom att minska hennes skoltid med hänvisning till att hon inte orkar. Ska inte skolan anpassa så att hon orkar?
Svar:
En anpassad studiegång måste alltid bli godkänd av vårdnadshavare, och/eller socialtjänsten vid ett LVU. Det bästa vore om ni kan prata med socialtjänsten och få till ett skolmöte (ett så kallat SIP-möte) där också BUP bjuds in utifrån aktuella diagnoser. Pojken har rätt till en skolgång som alla andra, och skolan kan inte ta ett sådant beslut på eget bevåg.
FAMILJEHEMSFRÅGA
Fråga:
Görs riskanalyser vid LVU-ärenden?
Svar:
Även barn som saknar uppehållstillstånd kan av olika anledningar bli placerade i familjehem och samma regler gäller för dem som för barn med svenskt medborgarskap, d.v.s. att när ett barn varit placerat i samma familjehem i två år så är socialnämnden skyldig att överväga om det finns skäl att ansöka hos tingsrätten om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Det ska sedan göras på nytt varje år. Socialnämnden kan också när som helst under placeringstiden överväga vårdnadsöverflytt. Så svaret på din fråga är att även barn utan uppehållstillstånd och personnummer kan vårdnadsöverflyttas.
FAMILJEHEMSFRÅGA
Fråga:
Kan man bli familjehem även om man har en vårdnadstvist bakom sig? Fick ensam vårdnad om mina.
Svar:
Absolut! En vårdnadstvist ska inte stå i vägen för att bli familjehem.
UTBILDNINGSFRÅGA
Fråga:
Vilka är ni som svarar på frågorna och vad har ni för utbildningar och erfarenheter?
Svar:
Vi är ett team av personer med olika utbildningar och livserfarenheter. Vårt mål är att återspegla så många perspektiv som möjligt – med barnet i fokus. Vi har socionomer med lång erfarenhet av arbetet med barn och samhällsvård. Vi har advokater med inriktning på socialrätt och familjerätt. Vi har också beteendevetare, psykolog och erfarna familjehem och nätvekshem.
JOURHEMSFRÅGA
Fråga:
Kan man jobba heltid när man är jourhem?
Svar:
Att vara jourhem kräver oftast att minst en vuxen är hemma på heltid för att möta barnets behov. Du måste med kort varsel kunna vara hemma på heltid.
JOUR-, KONTAKT- OCH FAMILJEHEMSFRÅGA
Fråga:
Vad är skillnaden mellan jourhem, familjehem och kontakthem?
Svar:
Som kontaktfamilj är du en extraresurs för barnet. Du tar emot barnet i ditt hem bestämda helger, lov eller annat enligt överenskommelse. Som jourhem tar du emot barn i ditt hem med kort varsel. Barnen stannar under en kortare period medan deras situation utreds, tills att man hittat ett familjehem som matchar barnets behov. Som familjehem tar du emot barn för boende under en kortare eller längre period. Tanken är att barnet ska ha en trygg familj att bo med till att det som föranledde placeringen har upphört varaktigt över tid och att barnet tryggt kan återvända hem.
VÖF-FRÅGA
Fråga:
Vad menas med att socialnämnden har en skyldighet att överväga VÖF – vårdnadsöverflytt?
Svar:
När ett barn har varit placerat i ett familjehem under två års tid är socialnämnden skyldig att överväga om det finns skäl att ansöka om en VÖF till familjehemmet hos tingsrätten. Detta övervägande kan även göras tidigare än så, om det finns skäl till detta. Övervägandet ska göras för att förhindra att ett barn som har rotat sig i ett familjehem ska tvingas att lämna det hem det ser som sitt eget. Om en VÖF inte görs ska övervägandet fortsätta göras årsvis.
VÖF-FRÅGA
Fråga:
Vad avför om ett barn får VÖF?
Svar:
Domstolen ska vid ett yrkande om vårdnadsöverflytt överväga huruvida det är uppenbart bäst för barnet med en VÖF – vårdnadsöverflytt. Vid denna bedömning ska domstolen beakta såväl barnets anknytning till familjehemmet som barnets anknytning till sina vårdnadshavare. En vårdnadsöverflytt ska endast bli aktuell när en återförening inte kan komma till stånd trots långvarig och omfattande insatser. Syftet med bestämmelser är att förhindra att ett barn som har rotat sig i ett familjehem blir uppryckt från en miljö där de har funnit sig till rätta och känner en större samhörighet och känslomässig förankring än i det biologiska hemmet/med sina vårdnadshavare.
UMGÄNGESFRÅGA
Fråga:
Får barnet inte träffa sina biologiska föräldrar efter att vårdnaden flyttats till familjehemmet?
Svar:
Umgänget med de biologiska föräldrarna är fortsatt lika viktigt efter en flytt av vårdnaden. Att ha vårdnaden om ett barn innebär att man har det juridiska ansvaret och en viktig del är att värna om barnets rätt att träffa sin/sina biologiska föräldrar och andra för barnet viktiga personer. Samma sak gäller för biologiska föräldrar med ensam vårdnad.
KAN VUXEN MED NPF/PSYKISK OHÄLSA BLI FAMILJEHEM?
Fråga:
Kan man bli jour-/familjehem trots att en av oss vuxna lever med NPF och tidigare psykisk ohälsa?
Svar:
Man kan absolut bli jourhem som vuxen med NPF och tidigare psykisk ohälsa. Det viktiga är på vilket sätt det påverkar den vuxne idag. Ibland kan det till och med vara en styrka med en funktionsansvarig och eller tidigare psykisk ohälsa genom den kunskap och insikt det kan ge.
PLACERING MED FÖRÄLDER OCH BARN
Fråga:
Har en idé om att ta emot föräldrar med barn för att stötta dem i föräldrarskapet. Vad tror ni?
Svar:
Så fint att du kan tänka dig att stötta föräldrar och barn tillsammans. Det förekommer att barn familjehemsplaceras tillsammansmed förälder. Kontakta din kommun och anmäl intresse. De kan också ge dig mer information.
OMFATTNING AV FAMILJEHEMSUTREDNING
Fråga:
Hur omfattande är utredningen för att bli familjehem? Ingår någon utbildning inför uppdraget?
Svar:
Det är viktigt för socialtjänsten att lära känna familjer som önskar bli familjehem för att kunna bilda sig en uppdatering om familjen passar för uppdraget. Det innebär en omfattande utredning som kan ta flera månader. Det ingår en utbildning ”Ett hem att växa i”. Du kan läsa mer på socialstyrelsens hemsida eller fråga din kommun.
DROGFRIHET VID HEMFLYTT
Fråga:
Hur länge kan man tycka bio ska vara drogfria innan hemflytt?
Svar:
Det går inte att tidsbestämma generellt utan måste avföras i det enskilda fallet. Dock ska det som föranlett vården kunna konstateras ha förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt.
ANTIDEPRESSIVA MEDEL SOM FAMILJEHEM
Fråga:
Min kollega har sagt att jag inte kan bli familjehem för att jag äter antidepressiva?
Svar:
Det stämmer inte att en behandling av antidepressiva diskvalificerar dig som familjehem.
SKA FÖRÄLDRAR DROGTESTAS INNAN UMGÄNGE?
Som familjehem har du inte stöd i lag att kräva drogtest av en förälder inför umgänge. Faktum är att inte heller socialtjänsten har det. Däremot kan socialtjänsten erbjuda förälder drogtest för att påvisa sin nykterhet inför umgängen. Det kan bedömas vara en förutsättning för att umgänge ska kunna genomföras.
DET ÄR STÖKIGT I MIN FAMILJ OCH JAG HAR INGEN ATT PRATA MED – HJÄLP!
Du är inte ensam och det finns alltid någon att prata med. Om du inte har någon vuxen i din närhet som du känner dig trygg att prata med, kanske du har en vän? Det finns flera organisationer som du kan kontakta såsom Bris på telefon 116 111 eller prata med dem på deras chat med en kurator. Maskrosbarn har kvällschattar för barn som har föräldrar som dricker för mycket eller har psykiska problem.
På vår sida ”hjälp att få” finns en rad stödorganisationer du kan vända dig till.
VILKEN SJUKVÅRD HAR MAN SOM MIGRANT RÄTT TILL? Jag undrar för min grannes dotters skull som är asylsökande. Tacksam för svar.
Alla asylsökande och papperslösa har rätt till vård som inte kan anstå. Personer som uppehåller sig i Sverige utan uppehållstillstånd har även rätt till akut sjuk- och tandvård mm. Barn under 18 år har dessutom rätt till sjukvård på samma villkor som andra barn och ungdomar i Sverige oavsett medborgarskap (svenska barn har dock rätt till fri tandvård upp till de fyller 20 år), det vill säga utan kostnad. Det gäller både asylsökande, gömda och papperslösa barn. Hoppas att flickan blir kry snarast.
VAD GÖR JAG OM JAG HAR VÅLD I NÄRA RELATION?
- I akuta situationer ska du ringa till 112. Polisen kan ge råd, hjälpa till med en polisanmälan och bistå med information om skyddsåtgärder och ansökan om kontaktförbud.
- Kommunens socialtjänst har ansvar för att ge stöd till personer som blir utsatta för våld.
- Kvinno- eller tjejjour kan ge krisstöd i en akut situation och även ge stöd med att bearbeta erfarenheterna efteråt. På ROKS hemsida kan du hitta din närmaste jour.
- Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen når du på 020-50 50 50. Du kan vara anonym när du ringer till Kvinnofridslinjen.
- Det finns en rad hjälporganisationer som kan ge stöd och råd till kvinnor som utsätts för våld i en nära relation. Du hittar fler länkar hos 1177 Vårdguiden.
