Tusentals barn står i kö för möjligheten att komma till ett familjehem för en kortare eller längre tid. Det behövs fler familjehem av den sorten som verkligen tar emot barnen med hjärtat och som är beredda att stå upp för dem när något inte går rätt till. 

Lilla hjärtat vänförening kontaktas ofta av familjehem som jobbar med hjärtat. Familjerna har knutit an till barnen och barnen till dem – precis så som det ska vara för att uppdraget ska utföras på rätt sätt. När familjehem söker hjälp av oss görs det utifrån att något gått fel.  Många har ett långt och gott samarbete med socialtjänsten bakom sig men har stött på nya handläggare som ofta saknar erfarenhet av arbetet och kännedom om barnen och familjehemmet. De ser familjehemmets insats för barnen som ett uppdrag och den känslomässiga investeringen i barnen värderas inte så som den borde göra. I detta far barnen mycket illa eftersom deras anknytning till familjehemmet inte tillskrivs något eget värde. Besluten som fattas av socialnämnden som ytterst ansvarig kommer då att vila på den enskilda handläggarens utredning och inte att grundas i barnets bästa. I de här fallen ser vi ofta att stödet som behöver finnas kring både barn och familjehem gällande umgängen, och den viktiga kontakten med det biologiska nätverket ofta saknas från socialtjänstens håll. Det finns många vittnesmål som visar på att det i hårt belastade kommuner saknas lösningsfokus när det uppstår problem med placeringen. Kommuner med hård belastning flyttar hellre barnen till ett nytt familjehem än erbjuder insatser som förhindrar ännu ett uppbrott för barnen. 

Lagstiftningen är utformad så att familjehem saknar möjlighet att föra barns talan eller göra sin åsikt hörd. De är inte part i mål och tillskrivs därför inte något mandat att påverka vilka insatser barnet behöver.  

För att fler ska våga vara familjehem måste familjehemmens röst får lov att vara viktig när det planeras för barnets insatser och framtid. Familjehem behöver ges möjlighet att påverka exempelvis barnets vård eller ges möjlighet att för barnets räkning klaga på beslut som man inte anser är för barnets bästa. Barnet behöver ha rätt att hålla kontakten med familjehemmet de bott i under sin tid som placerad vilket inte är fallet idag.  Det ska inte ska vara möjligt för vårdnadshavare, oavsett om det är biologiska föräldrar eller socialtjänst, att skära av relationer som är av vikt för barnet. Anknytning mellan människor bör värderas lika högt oavsett biologi. Innan man säkerställt att en flytt är vad som är allra bäst, på både kort och lång sikt, ska varken barn eller familjehem behöva oroa sig för att en flytt genomförs mot barnets vilja.  Man bör kunna säkerställa att barnets kontakter hålls vid liv och att barnet får goda möjligheter till en trygg levnadsmiljö. 

För att fler familjehem ska orka axla sina uppdrag behöver insatsen värderas högre i form av samtalsstöd, möjlighet till avlastning, bättre uppföljning av uppdraget samt det placerade barnet, utbildning och coachning. Idag erbjuder många kommuner mindre stöd och ersättning till sina familjehem än vad konsultbolagen gör. Detta gör det svårare för kommunerna att värva och behålla familjehem i sin regi. Placeringar via konsultbolag är en mycket större kostnad för kommunen än placeringar i egna familjehem. Det blir en ond cirkel där pengarna försvinner till vinstdrivande bolag medan kommunens egen kassa och möjlighet att stödja sina familjehem blir allt svagare. Vi föreslår att man ser över hur kommunerna bättre ska kunna stödja sina familjehem och erbjuda dem samma stöd och ersättning som konsultbolagen gör och att man även ser över möjligheten att ta ut höga vinster i välfärden. 

För att fler barn ska få möjlighet till en ljus framtid bör antalet uppbrott minimeras så långt det är möjligt.  

Vi hoppas att regering och riksdag tar sig an dessa viktiga frågor och ser den mångfasetterade problematik som något mer än en ekonomisk fråga. Det sociala arbetet och socialtjänsten behöver lösningar som håller på sikt. Som förening har vi aldrig hört att mer pengar skulle väga upp för de brister familjehem upplever. Familjehem önskar få sin röst hörd, barnens röst hörd, möjlighet att komma med tydliga skildringar av barnets verklighet utan att stämplas som svåra att samarbeta med, samt önskar de möjlighet att juridiskt hjälpa sina placeringar. 

Att vara familjehem är ett stort, viktigt och i många delar svårt uppdrag – och det ska alltid göras med barnet i fokus. Lilla hjärtat ser med tillförsikt fram emot arbetet med att förbättra den svenska socialtjänsten i sin helhet.