Familjehemsskildringar – del 22 – extravuxen till två pojkar i tonåren

Jag är extravuxen till två pojkar i tonåren. Jag är ensamstående och tänkte länge på att bli jourhem eller familjehem men vågade aldrig ta steget att bli det. Så blev jag tipsad av en vän om att jag kunde bli en extravuxen istället. En väninna till mig hade hört om insatsen extravuxen som Maskrosbarn har i samarbete med unga som ett komplement till stödinsatser som redan finns för ungdomar som inte har det dåligt nog att bli placerade men som behöver insatser i sin vardag. Jag ringde och frågade vad det innebar att vara extraperson och det är ett mer omfattande uppdrag än att vara kontaktperson och framförallt är det mer på ungdomens villkor.  

Det fanns ett syskonpar i övre tonåren som hade det jobbigt hemma och som båda hade problem med depression. Min egna son som flugit ut har haft samma problem och jag kände att jag kan mycket om det och kan möta pojkarna med förståelse och trygghet. Jag hade själv en tuff uppväxt och kunde prata med dom om problemen på ett sätt som visade att jag visste hur det är att vara i deras situation. En del i uppdraget att vara extravuxen är att ge pojkarna en annan vuxens perspektiv på saker och fråga och prata om jobbiga saker. De har kommit till mig i över ett år och de öppnar upp mer och mer hela tiden och det känns fint.  

Tanken var från början att vi skulle gå ut och göra sociala aktiviteter och vardagsgrejor men det blir oftast att vi är hemma hos mig, lagar lite mat, pratar om hur det är hemma hos dom, vad dom tänker på och känner. Det känns jättefint. Jag ser hur de utvecklas och gör framsteg och när de blir myndiga hoppas jag att vi har kvar kontakten för när de fyller 18 år är de inte längre berättigade till insatsen. Men jag tänker att den äldre pojken förhoppningsvis fortsätter att komma med lillebror. 

Att få vara extravuxen passar perfekt för mig. Jag går fortfarande och funderar på att bli familjehem eller jourhem men i framtiden får det bli när pojkarna inte har behov av att vara hos mig så regelbundet.