Fler familjehem behövs! Det är en mening vi ofta hör både från medier och kommunerna. Lika ofta uttalas det från kommunernas sida att de önskar att fler familjehem fanns att tillgå i offentlig regi, inte inom de privata familjehemsföretagen. Detta är också något som ofta uttrycks både av media och individer, att privatiseringen ska minskas, helst fasas ut. Men varför finns det inte fler familjehem i kommunernas regi?

Det enkla svaret är att man från flera kommuners sida inte gör nog för sina familjehem och att den privata sektorn erbjuder så mycket mer i form av stöttning, insatser och hjälp. Detta är långt ifrån något nytt. I årtionden har många familjehem upplevt sig stå ensamma i både lätta och svåra uppdrag, där de inte får tillräckligt med uppbackning från sin kommuns socialtjänster. Det är många som börjar som familjehem för kommunen men efter ett uppdrag väljer att antingen sluta helt som familjehem eller att gå över till ett konsulentstött familjehemsföretag. Istället för att kommuner ständigt ska förhandla med familjehemsföretag kan denna tid och dessa pengar riktas till insatser och stöd till familjehem. Istället för att betala dyra pengar till familjehemsföretag borde pengarna gå till att följa riktlinjer som talar om hur uppföljning av placeringar, hembesök, kompetenslyftning för familjehemmen mm ska erbjuda. Samma omsättning av personal på landets socialtjänster finns även bland landets familjehem, vilket bland annat resulterar i bristande kontinuitet i handläggandet. Många fina familjer som haft uppdrag i många år orkar inte längre ta emot fler barn när kommunerna brister i sin del av uppdraget.

Vi i Lilla hjärtat vänföreningen hör allt för ofta från familjehem som hör av sig till oss att de känner sig ensamma med barn som har komplexa problem, att de blir ifrågasatta och till och med motarbetade av kommunerna istället för att få stöd och hjälp. Uppföljningen av barnet och uppdraget är obefintlig och kontinuiteten med handläggare likaså eftersom de ser ryggen på den ena efter den andre handläggaren. Det säger sig själv, att en arbetsgivare behöver göra sin del för att det ska fungera. Socialtjänsten behöver göra sitt. Kommunerna behöver göra sitt. De ytterst ansvariga behöver göra sitt, dvs regeringen. En likvärdig vård i hela landet för alla barn och familjehem vore önskvärt. Barn är barn och behöver finna säkerhet i att vuxna gör sitt yttersta för att de ska ha det bra. Vuxna behöver ta sitt ansvar för en fungerande familjehemsvård.

IVO!

Ivo! Tid, ork, vilja och förmåga styr de flesta av oss. Och konsekvenser. Hade ingen hållit oss i örat såsom moral , etik, normer och lagsystem, hade det varit fler som gjorde vad de kände för utan att tänka på konsekvenserna. På det temat kan man då undra varför vi i landet har en tillsynsmyndighet som tillför kritik där andra verksamheter felar, men vars beslut om

Läs mer »
Vem ska agera för att barn inte ska fara illa?

Vem ska agera för att barn inte ska fara illa? Många vuxna verkar ha glömt bort sitt ansvar för barns trygga uppväxt, inte minst i socialtjänst- och rättssammanhang. Ofta är det förebilder som hjälper oss att se vår potential som människor. Ett exempel på detta är Melinda Jacobs. Hon har mantlat många uppgifter och när hon delade med sig av sina erfarenheter så var det många i

Läs mer »
Uppgifter om våld är inget undantag

Jämställdhetsmyndigheten släppte för ett år sen rapporten ”Uppgifter om våld är inget undantag”, en kartläggning om i vilken utsträckning och på vilket sätt uppgifter om våld eller andra övergrepp framförts i mål om vårdnad, boende och umgänge, samt i vilken utsträckning våldet och övergreppen beaktats i domar.  Rapporten bekräftar att barns rättigheter kränks allvarligt vid tvister som rör vårdnad, boende och umgänge. Det här är inget

Läs mer »
Rulla till toppen